Förlossningsberättelse!
Lite sent att komma med de efter 13 månader:D ,men bättre sent än aldrig!
Vaknade på natten mellan 7-8:e september av att jag hade ont i magen, jaja tänkte jag de e bara förvärkar, sånt man kan få nån månad innan...somnade om, och på morgonen va de som bortblåst, hade inte den minsta lilla känning längre.. Åkte på 30-års kalas i växjö på dagen, sen på kvällen skulle jag va hos mamma för Peter skulle ut å spela(trubadur).
mamma hade lagat gò mat som vi skulle äta, men jag va inte alls på humör, tjurig å dann...När de va dax för P att åka så frågade han om de berodde på att han skulle iväg, å frågade om han skulle va hemma istället, nejnej åk du, jag går å lägger mig lite, känner mig lite trött....han skulle bara 5 km härifrån,
När klockan va runt 22.30, tänkte jag gå hem å lägga mig, (jobbigt å somna riktigt hårt å sen bli väckt).,
Hann precis få ner ena foten, sen va de en STOR pöl på golvet, mitt VATTEN hade gått,
Herregud inte nu, jag hade ju 7 veckor kvar..Ringde förlossningen, som bad oss komma in så fort som möjligt...Ringde P så han fick komma hem, så efter ca. 15 min så va han innanför dörrarna hos mamma...Allt gick så fort så jag hann inte riktigt tänka på va som höll på å hända...
Vi blev inskrivna på förlossningen den 9/9 00.04, hade inga värkar, fick en spruta för att stanna upp allting....
Den 9/9 klockan 02:00 började värkarna komma, och klockan 06.00 va dom etablerade värkarna i full gång. så sprutan gjorde mer ONT än värkan...
runt 7 tiden va dom outhärdliga så jag bad om lustgas...att en liten mask kan göra sån verkan...09.40 började krystvärkarna, och 09.50 efter 2-4 krystningar föds världens finaste pojk, Vår son...
1872 g
46cm lång
Liten men naggande god.
hans första timme i livet fick han ha syrgas, (en liten hjälp på traven.)
sen fick han ligga i kuvös i 5 dagar,
efter 2 veckor i värmemadrass fick vi äntligen ta på honom sina första kläder(pytteliten från lundmyr,byxa å body)
Den 8:e oktober 2007 fick vi åka hem, efter att ha legat inne på ryhov i 4 veckor, vilken upplevelse de va att träffa massa folk igen=)...roligt att bara gå fram till ica, så mycke folk ute på en gång haha....
Som sagt så har Neo redan hunnit bli 13 månader, vet inte vart tiden tar vägen, och i Januari blir han storebror, våran lilla älskling....
Går inte att beskriva hur mycket han betyder för oss,
VI ÄLSKAR DIG GUBBEN!
Vaknade på natten mellan 7-8:e september av att jag hade ont i magen, jaja tänkte jag de e bara förvärkar, sånt man kan få nån månad innan...somnade om, och på morgonen va de som bortblåst, hade inte den minsta lilla känning längre.. Åkte på 30-års kalas i växjö på dagen, sen på kvällen skulle jag va hos mamma för Peter skulle ut å spela(trubadur).
mamma hade lagat gò mat som vi skulle äta, men jag va inte alls på humör, tjurig å dann...När de va dax för P att åka så frågade han om de berodde på att han skulle iväg, å frågade om han skulle va hemma istället, nejnej åk du, jag går å lägger mig lite, känner mig lite trött....han skulle bara 5 km härifrån,
När klockan va runt 22.30, tänkte jag gå hem å lägga mig, (jobbigt å somna riktigt hårt å sen bli väckt).,
Hann precis få ner ena foten, sen va de en STOR pöl på golvet, mitt VATTEN hade gått,
Herregud inte nu, jag hade ju 7 veckor kvar..Ringde förlossningen, som bad oss komma in så fort som möjligt...Ringde P så han fick komma hem, så efter ca. 15 min så va han innanför dörrarna hos mamma...Allt gick så fort så jag hann inte riktigt tänka på va som höll på å hända...
Vi blev inskrivna på förlossningen den 9/9 00.04, hade inga värkar, fick en spruta för att stanna upp allting....
Den 9/9 klockan 02:00 började värkarna komma, och klockan 06.00 va dom etablerade värkarna i full gång. så sprutan gjorde mer ONT än värkan...
runt 7 tiden va dom outhärdliga så jag bad om lustgas...att en liten mask kan göra sån verkan...09.40 började krystvärkarna, och 09.50 efter 2-4 krystningar föds världens finaste pojk, Vår son...
1872 g
46cm lång
Liten men naggande god.
hans första timme i livet fick han ha syrgas, (en liten hjälp på traven.)
sen fick han ligga i kuvös i 5 dagar,
efter 2 veckor i värmemadrass fick vi äntligen ta på honom sina första kläder(pytteliten från lundmyr,byxa å body)
Den 8:e oktober 2007 fick vi åka hem, efter att ha legat inne på ryhov i 4 veckor, vilken upplevelse de va att träffa massa folk igen=)...roligt att bara gå fram till ica, så mycke folk ute på en gång haha....
Som sagt så har Neo redan hunnit bli 13 månader, vet inte vart tiden tar vägen, och i Januari blir han storebror, våran lilla älskling....
Går inte att beskriva hur mycket han betyder för oss,
VI ÄLSKAR DIG GUBBEN!
Kommentarer
Postat av: Lisa
tårögd hihi trodde först att du redan fått nr2 haha.. inte skrämmas så :)
Postat av: Maja
Gud så rörande...kom faktiskt en liten tår.....att tiden går så fort med...Känns som igår.Kram
Trackback
